Rädsla För Förändring, Denna Käpphäst I Mångas Liv.
Att känna rädsla för förändring är en naturlig del av att vara människa. Men ofta ställer vi väldigt stora krav på oss själva när det gäller förändring. Allt ska ske på en gång! Nu eller aldrig! Känner du igen dig?
Det kan handla om nästan vad som helst. När vi har skaffat en vana så har vi en benägenhet att vilja behålla den. Vi skaffar oss nämligen vanor av en anledning, även om den anledningen ibland blir negativ I slutändan. När vanan började kändes den väldigt väl motiverad oavsett om det var att oroa sig om natten eller äta för mycket smågodis.
Här under har jag gjort en EFT-runda som du kan följa med i. Den handlar om förändring och att du får ta små steg i taget. (Ljudet funkar bra, men filmens bild hackar lite, det är inget fel på din uppkoppling.) Instruktion hittar du här.
I själva verket är förändring
det enda som är permanent i livet.
Förändring är det som håller oss vid liv! 🙂
Om fjärilen skulle frukta och motstå förändring så skulle den sluta existera. Det gäller för oss också.
Vilken förändring gör du motstånd mot just nu, som i själva verket skulle driva dig framåt så du kan slå ut dina vingar och få livet att blomstra? Dela dina tankar i kommentarsfältet. 🙂
Rädslan kring försörjningen. Den hindrar mig oftast.
De andra är jag bättre på att ”hantera/tillåta/acceptera/skaka av mig”.
Ja verkligen, rädslor kan ta många uttryck Tess. Så vilken förändring ska till för att försörjningen ska gå smidigare? 🙂
Människan har alltid varit rädd för förändringar trots att dessa är konstanta. Nog därför världen ser ut som den gör:/
Ett evigt bakåtsträvande, fast det är helt fåfängt. Ingenting går bakåt! hahahaha 😀
Allt är förändring, varje dag! Eftersom jag nog är mycket, mycket äldre än någon av er i Blogg100 har jag kanske resignerat inför att allt förändras . Rädsla? Gläds åt att få vakna varje morgon och möta en ny dag.
Fast många som är äldre håller ju krampaktigt fast i det förgångna. Grattis till dig Maria som känner glädje inför livet. Det tror jag kan vara en av åldrandets gåvor, att inse att varje dag är en ynnest. 🙂
Jag tror att förändring måste komma inifrån. Ofta är vanor omedvetna handlingar. Att stanna upp och reflektera varför man gör vissa saker kan göra underverk i ens liv.
Förändringen kommer vare sig vi vill det eller inte och som jag ser det är det mycket av vårt lidande som skapas genom att göra motstånd inför det oundvikliga. Delar av oss vill inte förändrats, och den konflikten kan vara smärtsam. Åtminstone är det så för mig. Delar av mig längtar jättemycket efter en viss typ av förändring och andra delar av mig sätter hälarna marken, big time! 🙂
Nä.
Jag gör ju inte det. Längre.
Länge länge gjorde jag det, vågade inte, ville inte, rädd för det.
Men inte längre!
Och vet du – snacka om att livet blivit roligare sen jag släppte min rädsla för förändring!
Då är det den enda människa jag känner som inte har det i dig. Jag har det motståndet hur mycket som helst, men det betyder ju inte att jag inte gör, kastar mig ut, riskerar, missar målet, sörjer och firar. Jag tror nämligen att det är den rädslan som gör att vissa saker är så förbannat svåra att genomföra, fast jag vill så himla mycket. 🙂
Intressant hemsida och blogg. Jag kommer absolut att komma tillbaka och botanisera mera. Förr i tiden ägde jag sömnen. Vad som än hände somnade jag som en stock och sov så gott. Alltid. Men inte de senaste fyra åren (det började med en utmattning). Så, allt om sömnen läser jag.
Tack!
Roligt att se dig här Eva! Ja, det finns en del om sömnen här, jag hoppas det skall komma till god användning för dig. 🙂
Jag är nog rädd för min egen lycka tror jag. Jag vill vara lycklig. Men för att vara det/bli det krävs det att andra blir sårade och att jag splittrar en familj. Just nu? Just nu känns den förändringen inte riktigt värt det.
Oj, det låter verkligen som ett ruskigt dilemma. Men om du inte är lycklig, är inte familjen splittrad redan, på ett energiplan?