Lider Du Av Självdestruktivt Beteende?
Har du köpt det där om att du är självdestruktiv? Glöm det! I snart 30 år har jag sagt det motsatta, självdestruktivt beteende finns inte! Kan ju låta underligt för den som blivit matad med motsatsen i alla tider, men jag har en metod i galenskapen. 😉
Om du sover dåligt beror det inte på att du är självdestruktiv, tvärt om: Du försöker ta hand om dig! I den här videon berättar jag om hur mina svårigheter att somna egentligen handlade om att självbevarelsedrift.
En sund reaktion på ett osunt tillstånd.
Genom åren har jag arbetat med många som varit djupt nere i tunga självskadebeteenden och det är där jag fått belägg för min tes. Det är ett sätt att överleva. Många gånger det enda sättet att stå ut. Det betyder inte att det är särskilt kul eller känns skönt. Men det skapar en form en paradoxal trygghet. En protest mot något som inte fungerar. Det blir vad jag kallar för: En sund reaktion på ett osunt tillstånd. Eller osund situation om du så vill.
I stunden när du skapar ditt beteende, din reaktion på det som händer i ditt liv, då är det helt logiskt. Men efter ett tag slår det fel. Det fungerar inte. Istället blir det som en motsatt effekt och du börjar må dåligt av det. Hela grejen verkar så galen. Varför sover du inte? Vad är det för fel på dig? Nu får du skärpa dig!
Känner du igen det där? Ilskan som riktas mot dig själv?
Med det här inlägget vill jag hjälpa dig att se på det som verkar så destruktivt med vänligare ögon. Väcka en förståelse för att du gör det bästa av situationen och det har du alltid gjort. Problemet är bara att det är en gammal del av dig som fortfarande håller igång. Den delen ligger som ett eko i ditt energifält och ger fortfarande ifrån sig samma signaler.
Med energipsykologiska metoder går det att adressera dessa ekon och få slut på problematiken en gång för alla!
Dela artikeln med knapparna, det finns många som skulle må bra av ett nytt sätt att se på självdestruktivt beteende!
Tack!
”En sund reaktion på ett osunt tillstånd” tror jag är sammanfattningen av nästan all psykisk ohälsa vi ser runt omkring oss. Barn som är ”hemmasittare” uppvisar t ex en oerhört sund reaktion på ett hemskt osunt tillstånd – tyvärr är det dock inte många som ser det så tror jag, utan man ”försöker fixa barnet” istället för det osunda runtikring.
Håller helt med dig Helena! Barn far väldigt illa många gånger, när de egentligen bara talar om att någonting är fel. Så först far de illa och sedan blir det ännu värre när de skuldbeläggs i och med att de signalerar att dom behöver hjälp. En förfärlig ond cirkel!